Get all 9 Dödfödd releases available on Bandcamp and save 35%.
Includes unlimited streaming via the free Bandcamp app, plus high-quality downloads of Besvärjelse för omvänd rekreation [2020 master], Besvärjelse för omvänd rekreation [original 2002], Demo 10 (never finished), Stigma, Demo 15, Unreleased demo (2001), Förfall, undergång och död, Livlös massa, dödfödd själ, and 1 more.
1. |
||||
Tror du att Herren vakar endast över dig?
Tror du att din födslorätt gett rätten att utgjuta blod?
Förstår du inte, att Herren ser utan ögon
Det är inte ondskan han delar, men de slagnas sår
Ser du inte hur den fattiga fåfängan
trasslar samman sina nystan
och illviljan låter sig kasta
tanklös i sin handgjorda snara
när genljudets hånande röster
ropar åter mot sin sagesman
i slutenhetens spegellösa korridorer?
en mosaik av övergivenhet
har lagts av skuggans fanbärare
medan helvetets gap sväljer sin egen mortels gift
ty det är i livets vatten som döden talar
att låta lamporna lysa
i förgänglighet på lånad tid
En liten tid och sedan åter,
några dagar i sin strålglans,
av svältande veke äts hon (Döden) inifrån och ut
och andens gåva talar omvändelse från djupet
knivskarp tveegg i kammarens mitt
att utgjuta hjärtat från jorden
Inte lidande släcker nådens eld
inte dödens ångest kväver Herrens kärlek
inte dömande hjärta höjer dödens fana
när min egen kärlek vissnar
i uselhet över djupet av min synd
Det är att så i tårar i enkelhetens barm
att utgjuta hjärtat på jorden
när trösten efter ångern
lämnar världen oförstående
i de osagda bönernas mitt
+++
quick semi-prosaic translation:
"Repent and believe in the Gospel"
Do you believe that the Lord watches only over you?
Do you think your birthright came with the right to shed blood?
Don't you understand, that the Lord sees without eyes,
It is not the evil he shares, but the wounds of the smitten
Don't you see how poor Vanity
nestles his threads
and Malice lets herself be thrown
thought-less in her handmade snare
when the mocking voices of resound
shout back at its author
in the mirrorless corridors of introversion ?
a mosaic of abandonment,
has been laid by the standard bearer of the shadows
as the mouth of hell swallows the poison of its own mortar
Because it is in the waters of life, that death speaks*
to let the lights shine
in transcience, on borrowed time
A short time, and then back
a few days in its radiance,
by starving wick is she (Death) eaten,
inside and out
...while the gifts of the spirit speak conversion from the depth
knife-sharp two-egged in the center of the chamber
to shed the heart from the earth
not suffering exstinguishes the fire of grace
not the anxiety of Death suffocates the love of the Lord
not a judging heart raises the banner of Death
when my own love withers
in misery over the depths of my sin.
+++
*"to speak in someone else's water" is a reference to ancient Greek court procedures, where the alloted time to speak was measured by a water clock (klepsydra). The paraphrase is translated from a speech by Plato, the exact work of whom I cannot currently recall, but given the reference to poison in the preceding line, my guess would be the Apology, and Sokrates.
|
||||
2. |
||||
2. Allt som själen behöver för sitt eviga behag
Du kallar himmelen mörker
men söker efter
allt som själen behöver för sitt behag
som om vi visste
vad herren berett åt dem som älskar honom.
Som om vi skulle bli besvikna,
när den allsmäktige bereder fröjder
efter fullgjort värv
och som om den oändliga godheten
skulle lämna plats för besvikelse
i himlen och allt som själen söker för sitt eviga behag
intet öga sett,
intet öga hört,
inte stigit upp till människans hjärta
det, som Herren berett
åt dem som älskar honom.
du söker natten i mörker,
som en källa till själsfrid
kanske som om natten vore slutmål i sig
och mörkret en väg till dagens frid
vilket det ju också är
men även jag gillar natten,
jag tror bara inte
att himmelen är platt
eller att fragmentarisk teleologisk sanning
är himmelen i sig.
Du kallar himmelen mörker
men söker efter
allt som själen behöver för sitt behag
som om vi visste
vad herren berett åt dem som älskar honom.
Det är ej ytan
utan längtan
som finns där,
nedlagd i hjärtat
som frö till själens frälsning
hinsides dagen
och i dess mitt
+++
Quick semi-prosaic translation:
"All the soul needs for its eternal well-being"
You call the heaven darkness
but seek for
All the soul needs for its well-being
as if we knew,
what the lord has prepared for those who love him.
As if we were to be disappointed, when the almighty prepares bliss
after completed mission
and as if the endless goodness
would leave room for disappointment
in heaven, and all that the soul seeks for its eternal pleasure
No eye seen
no ear heard
not risen to man's heart,
that, which God has prepared
for those who love him.
You seek in the night a darkness
as a source for peace of mind*
maybe as if the night was an end destination in itself
and the darkness a path to the peace of day
which in fact is what it really is,
but even I like the night,
I just don't believe that heaven is flat,
or that a fragmentary theological truth is heaven in itself
It is not the surface,
but the yearning
which is there
put down in the heart
as a seed to the salvation of the soul
beyond the day
and in its center
+++
*peace of mind, Swedish, 'själsfrid', lit. 'peace of soul'.
|
||||
3. |
3. Sela
01:12
|
|||
Sela is hebrew of unknown etymology and meaning, found in the Ps., and traditionally interpreted as "medley", or some musical instruction.
In medieval Swedish, it means soul.
|
||||
4. |
||||
4. Själens dunkla natt / Smärtornas man
Finns du som min livstråds sår
mitt hjärtas min
det fallna leendets tecken?
En kallnad hand försakar
och stirrande djävuls ögon
i tusen sliten sargad
utanpå och imploderad
ljuset belyser blott synden
och dess verkningar
världen är full av lidande
rymms inom mig det
som ur tanken satts i verket?
dock inte talas om dig
min natt som om du för mig funnes
ty längre kallas ej detta
sedan jag stod i helvetet för att räddas
ty en droppe blod i djupet av smärtan
som fokalpunkt i mörkrets töcken
(smärtornas man)
i brusten stämma
och tårar fritt
ljuder munnens
tysta viskning
inför nuet
låter tanken fara
i gåtfull spegelbild
alltet förenas
innanmätets kvidande jublar
på blödande knän
med bönfallet hjärta
det är inte jag
som lyfter blicken
se han var död, men
lever igen (Dödfödd)
inför smärtornas man
jag möter mig själv
Jag går de fördömdas stig
bland tomhetens blickar
undergång inför mitt hjärtas skri
och klagan
ur djupet reser sig en anklagelse om domens bitterhet
(och det vettlösas rörelser förmår inte alltid övervinnas i förstånd)
det är dagar som denna jag gläds
i min själs ångest
att herren gått före
som en pilgrim på jorden
men jag förmår inte lyfta min
blick (till frälsningens frukter)
som fäster sig vid lidandet
det handfasta
i såren föds så nytt ljus
då jag likt Jerusalems kvinnor
begråter mig själv
ty jag ser mina träd
vissna, och fälla sina löv
men förmår inte lyfta blicken längre än
lidandet
så sker en förening
och hopplöshetens otändbara
ljus har stöps om
i ämnet från de smälta bergen
men jag förmår inte
lyfta blicken högre
än lidandet
bland hopar av fördömande blickar
mot bergets höjder
bortom lidandet
hinsides smärtan
djupast i hjärtat
en osinande källa
av evigt allt
ur lager av tårar
och andakt
jag lyfter så blicken
för att be för andra
+++
Semi-prosaic translation
"The dark night of the soul / The man of suffering"
Do you exist, as my lifethread's wound
the countenance of my heart,
the sign of the fallen smiling?
A coldened hand rejects
a staring devil's eyes
in thousand, torn, lacerated
outside, and imploded
The light now only illustrates sin
and its effects
the world is full of suffering
Can I contain inside
all that from thought has been put in action?
Albeit, not to be spoken about you
my night, as if you existed
for no longer is this called ...
since I stod in the hell to be saved
for a drop of blood in the depth of the suffering
as a focal point in the dark of the clouds
(the man of suffering)
in broken voice
and tears freely
sounds the mouth
silent whispering
before the now
let the thought go
in a mysterious reflection
the everything is united
the innards wailing recjoice
on bleeding knees
with praying heart
it isn't me,
who lift's the face
Lo, he was dead, but lives again (Dödfödd)
Before the man of suffering
I meet myself
I walk the alley of the condemned
amidst the gazes of emptiness
downfall before the cry of my heart
and lament
from the depths, an accusation of the bitterness of judgement
(and the sense-less motions are occasionally unable to be overcome by reason)
It is days like these I rejoice
in the anguish of my soul
that the Lord gone before me
like a pilgrim on the earth
But I am unable to lift my eyes
(to the fruit of salvation)
that they attach in the suffering
the palpable
in the wounds a new light is thus born
as I like the women of Jerusalem
lament myself
For I see my own trees
wither, and fell their leaves
but unable to lift my eyes
further than suffering
Thus a union takes place
and the unlitable candles of hopelessness
are dipped anew,
in the matter of the molten mountains
but unable to lift my eyes
further
than the suffering
among hordes of judging eyes
towards the heights of the mountains
beyond suffering
yonder pain
deepest in the heard
an unfailing fount
of eternal everything
from layers of tears
and devotion
I thus lift my eyes
to pray for others
+++
The text has several biblical references, mainly from the passion, and the psalter, intertwined with older Dödfödd lyrical content, both verbatim and in paraphrase. No care has been taken to render the biblical references in accordance with any standard English translation.
|
||||
5. |
5. Osianna aurora
06:55
|
|||
5.Osianna aurora
Hjärtat skriker ånger
munnen viskar förlåt
tiden vittnar om fordom dag
då tvivlet lyste ur självsäker blick
åtta år av vanvett och illvilja
återstoden av ett sargat beläte
avsaknar inte en brusten stämma
över ett brustet hav
fyrtio dagar att skringra tanken
en natt för utplånandet av tusen
bakom ryggen har kniven kastats
för att läka såren
av en svunnen tid
+++
Semi-prosaic translation
"Osianna Aurora"
The heart screams repentence
the mouth whishpers forgive*
Time bears testify to a day before day
when doubt shone from confident eyes
eight years of mania and malice
the remainder of a lacerated idol
is not in deficiency of a broken voice
over a broken sea**
Forty days to clear the thought
one night for the erasure of thousands
behind the back the knife has been thrown
to heal the wounds
of an era bygone
+++
* The first two lines is a quote from Quick, Thomas (1998). Kvarblivelse. Stockholm: Kaos press
** A reference to my mother, who used to say 'It was a sad day, the sea broke and mother died". Later I learnt that when practicing at the psychiatric ward, a patient there used to repeat these words.
|
||||
6. |
6. Kyskhetens lov
07:34
|
|||
6. Kyskhetens lov
en stilla svepning spirar
en andakts tystnads fläkt
upp i höjden trånad
en längtan i höjden
tändelse från ovan
stillhets ljumma drag
du tårars svall i floder
du glädjens höjder gav
livsfläktens höga suktning
hjärtats lugn och lov
ljuvhets vördnads frukter
kall och evig nöjd
fördragsamhet med alltet
i sanning(s) kyskhets fröjd
lovets, ärans offer
hjärtats längtans kall
svall i evig lovsång
källa, droppar stilla
dagg i djupets nejder
tusen strålglans tindra
glädjens närhets höljd
du stillhets ljumma porlan
en helig glömskas evigt Vara
en sakta lovsong svarar
du helig glömskas nu
+++
Semi-prosaic translation
"The praise of chastity"
A still sweeping sprout
a devotion's silent breeze
up in the highest sigh
a yearning in the high
lightness from above
serenity's warm air
you flow of tears in rivers
you gave the heights of joy
the life breeze's elevated sigh
the tranquility and praise of heart
sweetness' fruit of awe
call,* and eternal satisfaction
longanimity with the everything
in truth('s) chastity beatitude
of Praise, of Glory the sacrifice
the heart's longing's call*
Flows in eternal hymns
source drops silent
dew in the climes of the depth
thousand radiance shine
closeness' joy concealed
O warm tranquility ripples
O holy foregetfulness' eternal be
O still hymns respond
O holy forgetfulness' now
+++
*Swedish 'kall', is both an adjective, 'cold', and a noun, 'call, vocation'.
The Swedish throughout is fluid and often erases the boundaries between verbs, adjectives, adverbs and nouns, something which makes the lyric time-consuming to translate, time I didn't have.
The lyric is indirectly linked to the medieval word-play around virgo, viridus, etc., 'virgin', and 'green'.
|
||||
7. |
||||
7. Så längtan varligt väckt
skriar ifrån fjärran
lugnets maning djup
kallar oss i sinning
bönfall, vördnad sup
inför den högstes storhet
i signad, sökta friden
förenad stillhets vädjan
tystnads böner bidjen
ödmjuk ringhets glädje
varlig andakt bidar
som hjärtats glödar glimma
I Herrens offertider
ty helig vördnad fyller
fastetids asket
inför det helga korsets
allsmäktiga enkelhet
den högste går att bära
kränkningarnas sår
när mäktiga soldater
spottar, hånar, korsfäster
skaparen av jorden
och de starka männen;
syndlös han bär vår uselhet
domaren och vännen.
skriar ifrån fjärran
lugnets maning djup
kallar oss i sinning
bönfall, vördnad sup
inför den högstes storhet
i signad, sökta friden
förenad stillhets vädjan
tystnads böner bidjen
ödmjuk ringhets glädje
varlig andakt bidar
som hjärtats glödar glimma
I Herrens offertider
då helig vördnad fyller
fastetids asket
inför det helga korsets
allsmäktiga enkelhet
så samman med vår moder
bönfall, pyssla ärren,
med anden, tillbe fadern,
sonen, segerHerren.
+++
The lyric is written in what could be described as a hymnal language, and in rhymes. An attempt to render any of these qualities in the English was never made.
The lyric is about Ash Wednessday, lent, and the crucifixion of Jesus Christ, Son of God, Almighty.
|
If you like Dödfödd, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp